Det empatiska decenniet
För att knyta an till Mats senaste inlägg (se nedan) har det blivit dags för mig att skåda lite in i framtiden, eller som det populärt heter: ägna mig åt trendspotting. Av en händelse plockade jag upp en Svenska dagbladet i lördags och ramlade över kulturdelens artikel ”Nytt sug efter erotik”. Ackompanjerat med färgstarka Kama Sutra skildringar av samlagsställningar redogörs det i artikeln för det uppsving de erotiska bokhyllorna fått de senaste åren. Utbudet av erotisk litteratur har exploderat och internet har gjort det möjligt att beställa hem böckerna lättare, utan att behöva gå och köpa dem i bokhandeln. Fortfarande finns en mängd tabun kring erotiska fantasiskildringar, det märktes inte minst på publiceringen av Marquis de Sades ”Juliette” (Vertigo förlag) som väckte stor vrede och upprörda känslor, en debattlänksamling för den intresserade finns här. I Juliette beskrivs våldsamma övergrepp och sexuella orgier bortom de flesta personers vildaste fantasier, men de är just fantasier. Så fort någon vågar erkänna att vi alla går runt och tänker på saker som är ”förbjudna” så blir det ramaskri och moralpanik. Så har det varit en lång tid, jag tror dock någonting håller på att hända.
Och det som håller på att hända är att de tabun som hänger kvar från det kristna kulturarvet håller på att skakas i grunden. I vår tid brukar vi säga att det började på 60-talet med en sexuell frigörelse. Den fick hårt mothugg av en nykonservativ renässans under 80-talet, som egentligen har levt kvar tills idag. När nykonservatismen gjorde sitt intåg skedde även något med de radikala delarna av samhället. Den feministiska rörelsen gick i mångt och mycket från att ha fokus på öppenhet, från att ha en välkomnande attityd till sexuallitet (alla typer av läggningar och preferenser), till att lägga fokuset på en kritik av sexualiseringen av samhället.
Visst måste det kunna framföras kritik mot skildringar som ”Juliette” och människors sexuallitet! Och det är just diskussionerna som jag spår kommer bli mer nyanserade och en större del av vårt liv under 2010. Istället för att skuldbelägga de känslor som alla går runt och bär på, kommer vi se mer av diskussion kring det tabubelagda. Vi kommer få se nyskrivna "Juliette" (Marquis de Sade levde i slutet av 1700-talet) och fler som vågar beskriva sina sjuka fantasier. Vi kommer att våga erkänna att fantasierna finns och sluta låtsas som att det regnar ett regn som tvättar oss rena från synd. Istället för att skolan kommer lära ut att alkohol förgiftar kroppen och leder till det ena och det andra, kommer skolan lära ut att alkohol förgiftar kroppen, leder till det ena och det andra samt föra en diskussion kring varför vi konsumerar sådana mängder trots detta. Ok skolan brukar inte direkt gå i täten så det kan väl hända att detta inte kommer att inträffa under 10-talet. Bollen är dock i rullning och när vi blickar tillbaka på decenniet kommer vi kunna konstatera att det var nu det började på riktigt. Det var 2010 som förståelsen och öppenheten ersatte moralpaniken och skuldbeläggandet.
/Alexander
Vadå sjuka fantasier? Så länge det bara är fantasi borde det inte vara sjukt och om man lever ut det med en likasinnad så borde det inte vara något fel heller? Jag kan hålla med om att sexualitet i olika form blir mer och mer accepterat. Men ser man på sådant som BDSM som kan anses som kvinnoförnedrande o.s.v. så har vi mycket långt kvar att gå. Jag tror inte att vi hinner med det på endast ett årtionde, tyvärr...
