Experimentlusta
Anledningen till detta oförlåtligt sena inlägg är på sätt och vis också veckans ämne: mångsyssleri. Jag har haft för mycket att göra, därför inte hunnit blogga. Om det sen är en särskilt bra idé att påbörja ett snårigt inlägg kvart i tolv natten innan ännu en lång och hektisk dag vet jag inte. Vi får väl se vad det blir här nedan.
Mångsysslare är en titel som jag tycker bär på lite blandade värderingar. Å ena sidan finns en positiv klang, som i Lasse Åberg- eller Leonardo da Vinci-mångsysslare. Å andra sidan en negativ, som i en som inte riktigt vet var han eller hon vill ta vägen med sitt liv, eller kanske inte är tillräckligt bra på något för att kunna göra det uteslutande. Lite som en gammaldags diversearbetare.
I mina ögon är livet så fullt av fantastiska saker att upptäcka och pröva på, att ett strikt vägval i nuläget känns helt omöjligt. En karriärcoach skulle förmodligen få mardrömmar om den visste hur jag höll på och systematiskt försakade mitt ganska tidskrävande "jobb" för en mängd sidoaktiviteter som jag känner att jag "måste göra".
Den här veckan har varit särdeles galen och det enda som hindrar mig från att verkligen stanna upp och ifrågasätta om detta sätt att leva är hållbart är att jag inte har tid till det...
Litet utdrag ur min vecka:
- Har försökt vara på jobbet på KTH - där jag doktorerar - så tidigt som möjligt varje dag för att hinna få lite jobb gjort innan det burit iväg till Södra Teatern måndag-onsdag, där jag bl.a. soundcheckat orkester och kört följespotlight under den anrika teaterns vackert ornamenterade tak.
- Har repeterat med en annan teatergrupp som jag regisserar - och åker iväg på samkväm med nu till helgen. Jag var nära att komma försent till detta rep på grund av en invecklad diskussion med min professor angående hur man bäst representerar entropin i en simulerad enzymatisk bindningsprocess i vatten. Tvära kast.
- Jag måste lära mig programmera fortran asap eftersom det behövs för att lösa några uppgifter i en kurs jag just börjat på som ett led i doktorandutbildningen.
- Förberedde på lediga stunder några sångstämmor till kalaset som ska vara i på helgens "internat"
Vi stannar där. Men plockar upp bollen där den landade. Att 'arra' musik, eller hålla på med musik överhuvud taget, är ett typiskt exempel på något jag bar "måste göra". Jag skulle inte påstå att jag är särskilt bra på det, det är bara så stimulerande, även om det tar fantastiskt mycket tid i anspråk. Golf är en annan, helt orelaterad syssla som jag gärna håller på med, inter för att jag är bra på det men för att fångades av den grejen också och är för envis för att lägga ner.
Vem vet vad som lurar bakom nästa hörn? Oavsett vad är jag ganska säker på att jag är för nyfiken för att motstå att prova. Jag försöker ibland intala mig att det börjar bli dags att varva ner nu, tänka på min disputation och den karriär som väntar sedan (den väntar ju inte för alltid!), men det är så förbaskat svårt att låta bli att anta nya utmaningar, helt gratis dessutom. I höstas var en av de stora nya grejerna att skriva att musikmedley för en hel ca 20 man stor orkester. Så rackarns häftigt. Hade jag aldrig gjort förut! Vad blir det i år? Lära mig spela banjo kanske?
Jag får ibland känslan att vi lever i specialisternas samhälle. Du är inte något om du inte är bäst på din grej, hur obskyr och smal den än är. Lite tillspetsat kanske, men ofta när man läser de lite lyxigare helgbilagorna i tidningarna (för att inte tala om fritidsmagasin om t.ex. golf), med sina personporträtt, känns det som att intervjuobjekten är 'fulländade' på ett eller annat vis. De är Sveriges Yngsta Deckarförfattare, Mest Moderiktige Musiker eller Den Enda kombinerade IT-konsulten och Surdegsbagaren (att ha bisysslor tycks vara helt ok så länge man ger ut en bok om det). Men om man inte kan släppa någon av de 5-7 grejer man gillar att göra?
Alex har också skrivit på den här bloggen om att våga låta karriären vänta på sig till förmån för att våga experimentera, våga upptäcka andra färdigheter och roliga saker att göra. Jag försöker just nu göra allt detta SAMTIDIGT som något slags heltidsjobb. But something's gotta go, och inatt verkar det som vanligt bli sömnen. Tråkigt, men vad gör man inte? Finns det någon som har det som jag - och gillar det? Snälla, gör dig hörd, och berätta hur du gör! Om du har tid, alltså, mitt i ditt experimenterande och upptäckande av en värld som aldrig varit mer inbjudande.
Veckans Winnerbäck:
Kom - Grym ryck-upp-dig-låt som till alla där ute som vågar påstå att livet är trist och att det inte finns något att göra.
/Mats
Mångsysslare är en titel som jag tycker bär på lite blandade värderingar. Å ena sidan finns en positiv klang, som i Lasse Åberg- eller Leonardo da Vinci-mångsysslare. Å andra sidan en negativ, som i en som inte riktigt vet var han eller hon vill ta vägen med sitt liv, eller kanske inte är tillräckligt bra på något för att kunna göra det uteslutande. Lite som en gammaldags diversearbetare.
I mina ögon är livet så fullt av fantastiska saker att upptäcka och pröva på, att ett strikt vägval i nuläget känns helt omöjligt. En karriärcoach skulle förmodligen få mardrömmar om den visste hur jag höll på och systematiskt försakade mitt ganska tidskrävande "jobb" för en mängd sidoaktiviteter som jag känner att jag "måste göra".
Den här veckan har varit särdeles galen och det enda som hindrar mig från att verkligen stanna upp och ifrågasätta om detta sätt att leva är hållbart är att jag inte har tid till det...
Litet utdrag ur min vecka:
- Har försökt vara på jobbet på KTH - där jag doktorerar - så tidigt som möjligt varje dag för att hinna få lite jobb gjort innan det burit iväg till Södra Teatern måndag-onsdag, där jag bl.a. soundcheckat orkester och kört följespotlight under den anrika teaterns vackert ornamenterade tak.
- Har repeterat med en annan teatergrupp som jag regisserar - och åker iväg på samkväm med nu till helgen. Jag var nära att komma försent till detta rep på grund av en invecklad diskussion med min professor angående hur man bäst representerar entropin i en simulerad enzymatisk bindningsprocess i vatten. Tvära kast.
- Jag måste lära mig programmera fortran asap eftersom det behövs för att lösa några uppgifter i en kurs jag just börjat på som ett led i doktorandutbildningen.
- Förberedde på lediga stunder några sångstämmor till kalaset som ska vara i på helgens "internat"
Vi stannar där. Men plockar upp bollen där den landade. Att 'arra' musik, eller hålla på med musik överhuvud taget, är ett typiskt exempel på något jag bar "måste göra". Jag skulle inte påstå att jag är särskilt bra på det, det är bara så stimulerande, även om det tar fantastiskt mycket tid i anspråk. Golf är en annan, helt orelaterad syssla som jag gärna håller på med, inter för att jag är bra på det men för att fångades av den grejen också och är för envis för att lägga ner.
Vem vet vad som lurar bakom nästa hörn? Oavsett vad är jag ganska säker på att jag är för nyfiken för att motstå att prova. Jag försöker ibland intala mig att det börjar bli dags att varva ner nu, tänka på min disputation och den karriär som väntar sedan (den väntar ju inte för alltid!), men det är så förbaskat svårt att låta bli att anta nya utmaningar, helt gratis dessutom. I höstas var en av de stora nya grejerna att skriva att musikmedley för en hel ca 20 man stor orkester. Så rackarns häftigt. Hade jag aldrig gjort förut! Vad blir det i år? Lära mig spela banjo kanske?
Jag får ibland känslan att vi lever i specialisternas samhälle. Du är inte något om du inte är bäst på din grej, hur obskyr och smal den än är. Lite tillspetsat kanske, men ofta när man läser de lite lyxigare helgbilagorna i tidningarna (för att inte tala om fritidsmagasin om t.ex. golf), med sina personporträtt, känns det som att intervjuobjekten är 'fulländade' på ett eller annat vis. De är Sveriges Yngsta Deckarförfattare, Mest Moderiktige Musiker eller Den Enda kombinerade IT-konsulten och Surdegsbagaren (att ha bisysslor tycks vara helt ok så länge man ger ut en bok om det). Men om man inte kan släppa någon av de 5-7 grejer man gillar att göra?
Alex har också skrivit på den här bloggen om att våga låta karriären vänta på sig till förmån för att våga experimentera, våga upptäcka andra färdigheter och roliga saker att göra. Jag försöker just nu göra allt detta SAMTIDIGT som något slags heltidsjobb. But something's gotta go, och inatt verkar det som vanligt bli sömnen. Tråkigt, men vad gör man inte? Finns det någon som har det som jag - och gillar det? Snälla, gör dig hörd, och berätta hur du gör! Om du har tid, alltså, mitt i ditt experimenterande och upptäckande av en värld som aldrig varit mer inbjudande.
Veckans Winnerbäck:
Kom - Grym ryck-upp-dig-låt som till alla där ute som vågar påstå att livet är trist och att det inte finns något att göra.
/Mats
Kommentarer
Postat av: Alexander
Precis som jag skrev i mitt blogginlägg för ett tag sedan så är ju mångsysslandet en ädel kost att bemästra. Saker du gör i ett sammanhang kan du använda i ett annat sammanhang. Att använda musik i olika sammanhang är väl den lättaste kopplingen att göra. Men det går säkert att göra tvärtom också, typ använda kemi i musik, så länge man håller sinnena öppna kommer idéerna.
Börjar bli klart att vi måste skriva en handbok i mångsyssleri snart du och jag! Så får du in författare på listan över sysslor också :-)
Postat av: Bodil
Ungdomens tid är den tid när mångsyssleriet har en chans att blomma. Skönt att du tar den chansen, njut av det som är runt omkring dig och ha inte dåligt samvete för det du inte gör
Trackback
