Valdebatt!

Man brukar säga att det drar ihop sig. Partiledardebatter och opinionsundersökningar vareviga dag, och på söndag smäller det. Då är det klang och jubel, vi firar tillsammans det största och finaste vi har i samhället - vår demokratiska rätt att rösta. Så på med söndagskostymen, ta promenadkäppen i ena handen och en vän hårt i den andra, och gå till vallokalen.

Fram tills denna festliga tilldragelse ska vi på EnTankeIVeckan ha vår egen valdebatt. Det har väl knappast undgått våra läsare att vi som skriver har lite olika politisk åskådning. Så fram tills valnatten kommer vi i en rad inlägg att debattera och försöka detronisera den andres argument. Slagord skola uppfinnas! Politrucker skola kläs av! Nu kör vi!

(Vi kommer för övrigt att fortsätta debattera efter valet. Men vad det kommer handla om får ni se då.)

/ Mats & Alexander


Mats:
Den borgerliga alliansen förtjänar att sitta kvar.

Okej, jag håller inte med om allt alliansen står för. Å andra sidan håller jag inte med om allt de rödgröna står för. Och även om alla vet att vänsterintellektuella är trevligare, roligare och mer begåvade än höger-dito så måste jag säga att jag står lite mer bekvämt på det högra benet än det vänstra.

Dessutom har alliansen gjort sig förtjänt av en mandatperiod till.

Varför? De har genom sina konsekventa reformer gjort det mer lönsamt att jobba (morot) och  på sikt lättare att bedriva näringsverksamhet (morot). Fler företag ger mer jobb och fler skatteintäkter. Det gynnar också entreprenörskap och innovation, vilket är absolut nödvändigt när det enda Sverige som liten välfärdsstat kan konkurrera med på den globala marknaden är teknisk spetskompetens och just innovation. Vi kan inte mäta oss med Asien i billig massproduktion, och att det finns ett och annat söndagsexemplar bland vår påstått så högkvalificerade chefsexport har ju nyligen Carl-Henrik visat prov på.

I ett hönan eller ägget-dilemma måste man välja vad man ska börja med. Man kan dra i långbänk om sänkta skatter leder till fler jobb eller fler jobb till sänkta skatter, men jag tycker alliansen gjort rätt som helt enkelt bestämt sig för en linje och visat prov på handlingskraft. Och de har varit framgångsrika. Finanskrisen var inte deras fel, och för övrigt lotsade Anders Borg igenom den stormen på ett mycket bra sätt. Det känns lite förljuget att skylla en (förvisso oroväckande) hög arbetskraft på Alliansen i detta läge.

Jag kan tänka mig att Reinfeldt låter hård och skoningslös för en långtidsarbetslös. Men jag tycker att det uppfostrande mantrat att man måste jobba för sin välfärd är sunt. Likt en sträng magister lär han svenska folket veta hut. Klipp dig och skaffa ett jobb, latmask! "Men det finns ju inga..." Men hitta på ett då. Var kreativ. De hårdare tagen mot sjukskrivna, bidragstagare m.m. är den nödvändiga piskan som alltid följer moroten åt.

Problemet med en alltför bidragsfinansierad välfärd är när det blir möjligt, ja rentav behagligt, att leva utan jobb. Jag menar inte med detta att spotta på alla de som är arbetslösa och gör allt ni kan för att skaffa sysselsättning. Det är just dessa hjätar som politiker måste stötta och hjälpa. Men blir man, som med alliansens politik, tränad och uppfostrad till att ta ansvar för sin egen sysselsättning, så tror jag att vi på sikt kan få en arbetsmarknad full av kreativitet, och som klarar av att underhålla sig själv. Den mängd välfärd som Sverige klarar av att producera är ju direkt proportionerlig till drivet och skickligheten i den samlade arbetskraften.

Så även om magister Reinfeldt är sträng och lite tråkig så har han goda avsikter. Men de är långsiktiga, och tar mer än bara en mandatperiod att göra Svenska folket vana vid. Jag tycker att alliansen har haft rätt intentioner och förtjänar fortsatt förtroende.



Alexander:

Det finns ett väldigt stort problem med den hårdförda piskan med vilken alliansen i ett desperat försök driver på de icke arbetande delen av befolkningen: Hur långt du som arbetsför och arbetsvillig än är villig att springa för att undkomma rappen, måste dina steg leda i rätt riktning, mot ett nytt jobb. Men framför allt: du måste veta var du ska springa! En av mina gurus heter Fredrik Härén. Han säger i sitt sommarprat från 2008 att han tycker att alla ska ha ett jobb som de  tycker är roligt. Finns det inga jobb som du tycker är roliga? ja då ska du skapa det jobbet! Fredrik Härén har startat eget företag och är en av de mest kreativa personer jag någonsin träffat på. Var han har fått den kreativiteten ifrån vet jag inte, men jag är övertygad om att den inte kommer från svenska skolan. Skolan i Sverige i all ära, men den skapar inte kreativa, självständigt tänkande individer, den skapar tjänstemän till produktionen. Så att säga till en man som jobbat hela sitt liv med att sätta ihop bilar på SAAB, eller en kvinna som suttit i kassan på COOP och trivs med det, att de ska skapa det jobb de tycker är roligt – det är jävligt mycket lättare sagt, än gjort.

Därmed inte sagt att jag inte håller med min kära guru. Jag tycker att människor som drivs av något större än lönechecken, människor som vågar satsa på sina drömmar och kanske starta ett företag är det finaste som finns. Tyvärr har vi inte den befolkningen idag. Skolan måste satsa med på kritiskt tänkande och innovation, inte korvstoppning och betyg i ordning och uppförande.

Jag är väldigt orolig över Sveriges utveckling. Vi ser ett allt hårdare klimat. Ett Sverige där det inte är tillåtet att vara sjuk. Ett samhälle där inte bara skatterna sänks för de som redan har mycket utan där de gemensamma tillgångarna vi har säljs ut till underpris till de redan välbärgade. Stockholms stad har ägt en stor mängd hyreshus, den mängden minskar med en rasande fart. Lägenheter reas ut till personer som bor i innerstan och dagen efter kan sälja till miljonvinster. Företag som går med miljoner i vinst - som Vin och Sprit - och bringar in pengar till skattkassa, till den gemensamma välfärden, dessa företag säljs ut för att vi tydligen inte ska äga nått tillsammans längre. Det bara är så.

Jag tycker det är uppenbart att talet om nya moderater inte är nått annat än en ny strategi för att införa det samhälle de alltid velat införa. Historiskt har det funnits ett stort stöd för det svenska välfärdssamhället. Nu undermineras stödet för välfärdssamhället hos medelklassen genom att tryggheten minskar, taket i A-kassa sänks o.s.v. klimatet hårdnar och ”klasser” spelas ut mot varandra. Jag vill leva i ett varmt och respektfullt Sverige där vi tar hand om varandra i stället. Jag är övertygad om att vi kommer vinna på det i längden.

PS. Stellan Skarsgård är på min sida DS.


Kommentarer
Postat av: Sara

Jag citerar Jonas Gardell: "Käre Fredrik, tack för skattesänkningarna, men det var inte på bekostnad av barnen, de sjuka och gamla som jag skulle få det bättre"



Det pratas mycket om de som inte vill arbeta, som vill leva på bidrag. Jag vet också att de finns. men hur många är de? Hur många har du träffat? Jag känner ingen. Jag är övertygad om att de flesta vill arbeta och sliter till sin bästa förmåga för att hitta ett jobb.



Ska välfärdssystemet utgå från de som behöver det, eller de som fuskar? För att ta ett exempel som vi lätt kan relatera till, så ser vi ju vem det är som drabbas när CSN drar på hetsjakt på "bidragsfuskare". Vem drabbas? Hederliga studenter på tekniska högskolor som gjort allt rätt enligt de system som bjuds dem.

2010-09-17 @ 10:50:19
Postat av: Sara

Ps. Jag mår illa när jag tänker på att Alliansen på sikt vill sälja ut vården i våra universitetssjukhus.

2010-09-17 @ 10:51:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0